Finsmakaren

Mitt hjärta är ganska stort, fastslås i ett färskt expertutlåtande. Utlåtaren i fråga är varken diktare eller filosof. Inte heller historiker eller sportjournalist. Hon vet ändå, konstigt nog.

Det är svårt att svara på hur hon vet. Visst, hon har under de senaste 18 åren följt mina steg på nära håll, men det kan inte ha gett särskilt mycket kött på benen. Mina mer heroiska insatser är ytterst lätträknade, och det är inte ofta jag väljer att ta en kula för intet ont anande dagisbarn. Kallas jag för modig eller kärleksfull dansar ljudvågorna säkerligen högklassig rumba på ironi-frekvensen. Det är något lurt med hennes intima vetskap. Mycket lurt.

Kanske har det att göra med den där apparaten. Mycket futuristisk var den, med en påkostad monitor och långa tillhörande sladdar. Nästan som bläckfiskarmar faktiskt, för de klibbade fast på min kropp lite varstans. Låg där på pappret i några annorlunda minuter, medan hon studerade monitorn. Inte kan väl den ha sagt henne nåt. Den känner ju inte mig. Konfunderande.



Något långsam sinusrytm. I övrigt normalt EKG. Betryggande.